lenaspena

LenaStridsberg

Annons

Skolan

Så var det ju det där med att jag faktiskt har börjat i skolan igen. IGEN!

Det börjar kännas som att jag är en expert på att få för mig saker som jag tror att jag vill jobba med i framtiden, men att jag någonstans en bit in på vägen känner att jag kanske inte är menad för det ändå..
Först skulle jag bli jurist (alltså VA?!), sen läste jag en matematikkurs på Chalmers (MEN VAAA?!) och följde upp den med att börja läsa ett år som ämneslärare inom Matematik, Svenska & Engelska i åk 7-9. Lärarutbildningen skulle såklart varat längre än ett år men eftersom jag nu är självutnämnd expert på att hoppa av saker så gjorde jag självklart det. Hoppade av alltså.
Sen gjorde jag något jag var ämnad för på riktigt och det var att bli mamma. Min barn hjälpte mig (och hjälper mig fortfarande såklart) verkligen att hitta mig själv och det var en otrolig läxa för mitt inre att helt plötsligt slås av att det finns något större att göra än att söka efter något som kanske bara kommer av sig själv när det är meningen.

MEN. Nu, efter två år av att bara vara hemma med mina fina barn, så kände jag ändå att jag på något sätt både hittat mig själv OCH tappat bort mig själv samtidigt. Alltså vem fasen är jag om jag inte är mamma?
(Jajaaaa jag är alltid mamma men ni fattar vad jag menar)
Vem är bara jag? Det är sjukt svårt att sätta mig själv i första rummet överhuvudtaget nuförtiden, och att ens lyssna på att jag kanske har saker jag vill göra som bara gynnar mig själv om ni förstår, men nu är det alltså dags.

Jag har hittat något som intresserar mig ordentligt. Jag har börjat i skolan igen! Och den här gången är det Javautvecklare som är målet, ett mål som jag typ inte ens vågar se åt för att jag är så rädd att jag ska ge upp halvvägs… Den här gången känns allting så jädra rätt och det enda som skulle kunna sätta käppar i hjulet för mig är att 1: jag halkar efter nu i början eller 2: jag börjar tveka på mig själv. Och det SKA INTE SKE.

IMG_6925Nova tycker att det är superkul att mamma gör pappagöra (”jobbar”) och att pappa gör mammagöra (”vara hemma”), hon verkar inte riktigt ha koll på det här med termen PK just yet 😉

Häromdagen när jag pluggade hemma så fann jag henne i min stol, med mina glasögon på huvudet, klickandes och klapprandes på alla tangenter hon kunde hitta. Det var ett elände för en n00b som mig att försöka hitta tillbaka till min ursprungliga kod utan att förvirra mig själv för mycket.

 

Kommentarer
lenaspena

Kommentera

Annons
stats